Jag blev litet besviken. Radioprogrammet hade Guds stad där i sidan medan olika teoretiker (bl.a. John Milbank) diskuterade kring ämnet, men ganska litet om själva boken. Jag tar upp hurdana tankar on boken uppkom i programmet.
Programmet börjar med förklarning av Augustinus kontext. Rom hade blivit rövat och romarnas världsbild höll på att gå sönder. Han ville skriva att romerska imperiet är bara gjort av människor vilken betyder att det inte är evigt. Däremot Guds stad är evig, men den finns inte i denna värld. Augustinus började sin bok ”Glorius is the God” (ärorik är Gud?), vilken skiftar till romerskt samhälle var allt ska vara ärorikt: imperiet, staden, kejsaren... Men egentligen det är Gud som är ärorik.
Nedgående Romarriket förorsakade sociala problem och oroligheter. Kristna blev anklagade av dessa, men Augustinus kritiserade riket evig krigsstånd och skrev att oberoende av världsliga ändringar, hålls Guds stad alltid. Nytt politiskt läge krävde anpassning och vissa av intervjuade sade att Augustinus skrev Guds stad främst till icke-romarna. Han beskrev omfattande om romersk litteratur och historia och försökte bevisa deras falskhet via evangelier. De kristna byggde senare bron mellan ”barbarer” och romarna när tron var gemensam faktor mellan olika folk. Charles Matthews förklarade det bra hur människans maktlust kan ses t.ex. i politik fast människan själv är inte helt medveten om det.
Augustinus presenterade sina tankar om arvsynden och hur den har förstörd människan. Som Guds skapelse borde vi vara vänliga och fredliga mot varandra men vi är nu makttörstiga barbarer. Maktlusten gör människan ond. Intervjuade sade att Augustinus tankar ledde till medeltida idén om stark kontroll och ordning över anarkin och var därför indirekt orsak till olika besvärelse. Hans pessimism var med också hos reformationsteologer och teologer som såg det andra världskriget.
Men Augustinus var samtidigt optimistisk: genom frälsning kan människan bli god igen. Allt gott som är på jorden är fragilt men det ultimata goda, Guds stad, stannar kvar ännu vi tidernas slut. Eftersom förbättring är möjlig borde romarna, enligt Augustinus, granska sina värderingar. Jag tycker att samma gäller människorna ännu idag.
Jag fastnade till John Milbanks teori hur i modern tid kristendom balanserar mellan två människobilder: anarkistisk och god i grunden. Han säger att kyrkan borde förstå att vara delaktig i social samhället och om det händer, ökar kyrkans roll och medlemmar igen. Han gav nog inga ordentliga svar att hur kyrkan borde vara mera delaktig och aktiv. Lite samma när vissa säger att de vill ha världsfred men har inga förslag för det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar