Detta radioprogram var bättre. Det sammanfattade kort politisk teologins historia och nuläge. Ganska stor vikt lades på Carl Schmitt, tyska teologen som påhittade termen. I programmet intervjuades bl.a. William Cavanaugh och Scott Stephens.
Religion och politik har varit länge samma sak före sekulariseringen. Idag politisk teologi blir mera populärt och Scott Stephens föreslår att politisk teologins viktigaste uppgift är kämpa emot kapitalism och tillbringa någorlunda civilsamhället tillbaka.
Carl Schmitt levde i Tyskland vid skiftet av 1800- och 1900-talen och han såg fall av det Tyska imperiet. Hans mentalitet påminner allmänt tyskt mentalitet efter det första världskriget i vilken individualismen avvisades. Liberal Weimars republik lyckades inte skapa ett stabilt samhälle, och mera absoluta idéer tog över.
Schmitt ville sätta religion tillbaka till politik. Han märkte att religion alltid hade varit med i politik. Allmän vilja menade Guds vilja som kyrkan den såg till mitten av 1700-talet. Rousseau vände fokus från Gud till folket: vi är folket, vad är vår vilja? Schmitt också märkte religion i Hobbes samhällsfilosofi. Det sades inte rakt men han kanske såg Gud som Leviatan, dvs statsmakt som skyddar samhällsordning med suveränitet och rädslan för straff.
Schmitt ansåg att liberalismen och individualismen inte är tillräckliga för att hålla fred och ordning, utan för det behövs det stark totalitarism. Man kan pruta med frihet i kamp mellan det goda och det onda. Samhället förenas mot gemensamma onda fiender. Schmitts tankar är väldigt farliga, och han var med i nationalsocialistiska partiet. God vet vad folket vill ändras till tyrannen vet vad folket vill. Nuförtiden sägs det ibland också att folket är dumt men Schmitt for nog helt för långt. Jag stöder inte äns totalitärt teokrati, utan folkstyr måste nog kunna hållas. Jag anser det som omöjlighet att någon skulle kunna veta alltid och allt vad Gud vill och kunde därför leda staten.
”Monstrositet av liberalism” som Stephens kallar det, anses vara problem i dagens samhälle. Den leder till extremt individualism och självisk kapitalism och oberoende av höga levnadsstandarder är människor i västerländer ofta olyckliga. Globalisering och monokulturism är också följder av vår livsstil. Både Cavanaugh och Stephens anser att politisk teologi bli populärare, i hopp om att någon skulle hitta motvikt till kapitalismen och liberalismen.
Efter kommunismen fall det har inte funnits tydligt motstånd till icke-etisk kapitalismen. Åtminstone för tillfället ser det inte ut så att kristendom eller politisk teologi skulle vara svaret. I stället tyvärr nationalismen och populismen verkar vara attraktivt för massor.
Teologin smyger tillbaka till politik och universiteten säger Cavanaugh. Attityder har ändrats och sekularisering ses också som politisk ställningstagandet. USAs civil religion är väldigt politiskt och det finns inte många tal var presidenten nämner inte Gud. Cavanaugh spekulerar att kanske sekulariseringens tid är nån dag också förbi och för att förstå den som kommer efter sekularisering, behöver vi politisk teologi. Jag tvivlar att sekularismen skulle försvinna, men det är omöjligt att se till framtiden. Idéer kommer och försvinner. I varje fall många politiska frågor redan i dag rör sig på religiös-etisk plan: hur ska vi dela förgängliga naturresurser? Ska vi ta asylsökare in i landet? Hur socialvård ska fås till alla medborgare? Jag väntar på framtiden med intresse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar