Vi ska hantera nästa gången bokens Jesu Politik sjätte kapitel Prövning och värdering av vissa åsikter. Jag ansåg att texten var svårt fattbar, speciellt för en trött finne. Därför fokuserar jag till slutet av kapitel, vilket var lättare att förstå.
Där står det att enligt systematisk tradition måste vi välja många gånger mellan två saker: den historiske Jesus och den dogmatiske Jesus, profeten och institutionen, det rike som kommer katastrofartat och det rike som växer fram som en inre verklighet, samt politiskt och sekteristiskt. Mycket intressanta tankar, som vi säkert går genom nästa gång. Det finns många åsikter och påståender som stöder de båda val.
Kapiteln avslutas med ännu en exempel av valet: Uppståndelsen ger oss möjlighet att välja mellan agape, det absoluta kärleket, och våld som är detta världs lösning. Nice :)
måndag 27 september 2010
På talan on makten och Gamla Testamentet
Förra föreläsningen talade vi om makten. Att ha makt betyder också att makthavaren använder tvång, auktoritet och övertalning. Till de här tre satt PH till ännu tillbedjan, dvs. underordnades erkänning av makten. Jag anser att för att erkänna makt, måste det finnas någon orsak för det. Är det sen att man får trygghet eller man är rädd för makthavaren.
Om vi tar så enkelt exempel som denna kurs: herr Föreläsaren har makt över oss – vi lyssnar på honom och gör vad vi vill, eftersom han har makt att ge oss studiepoäng. Okej, ämnen kan vara intressant också.
En exempel hur makthavaren använder tvång för att få vad han vill och samtidig hålla ordning (fast den är joke): http://www.youtube.com/watch?v=RzToNo7A-94
Från teologins synvinkel kan man acceptera den här teorin också. Vi talade under föreläsning om israeliter, Guds folk, i Gamla Testamentet. GT bygger upp följande maktpyramid.
Från 1:a Samuelboken kan man se grunden till kungamakten. Enligt 8:e kapitel israeliter säger att de vill ha kung, även om det betyder att folket ska betala skatt, göra militärtjänst, slaveri och alla andra skyldigheter. Folket själv ville underkasta sig. Det undrar jag, kan man se här också början av sekularismen? Tog folket avstånd från teokrati även om kungen fick sin makt från Gud?
Egentligen de här tre Bibelställen berättar utvecklingen av judisk samhälle från slaveri till teokrati och ändå till monarki, och vill påpeka att det fanns mening/orsak till allt dessa.
Om vi tar så enkelt exempel som denna kurs: herr Föreläsaren har makt över oss – vi lyssnar på honom och gör vad vi vill, eftersom han har makt att ge oss studiepoäng. Okej, ämnen kan vara intressant också.
En exempel hur makthavaren använder tvång för att få vad han vill och samtidig hålla ordning (fast den är joke): http://www.youtube.com/watch?v=RzToNo7A-94
Från teologins synvinkel kan man acceptera den här teorin också. Vi talade under föreläsning om israeliter, Guds folk, i Gamla Testamentet. GT bygger upp följande maktpyramid.
Enligt GT:s perspektiv, alla härskare på jorden får sin makt från Gud. För själva israeliterna Gud är direkt kung. Han är deras frälsare och domare, som är allsmäktig och alltvetande. Israeliterna är hans egendom såsom är deras land. Denna tänkande formar stark teokrati. De som ledar, ledar eftersom Gud vill så. Det ingenting att säga emot det. Om någon har kunskap att veta Guds vilja, vet han egentligen sanningen: vad är rätt och fel.
Vi gick genom tre olika Bibeltexter: 2. Mos 1-16 (Exodus), 3. Mos 25 och sen 1. Sam. 8, (israeliter vill ha kung). Man kan göra olika tolkningar från politisk synvinkel ur dessa. Här har ni några:
2. Mos 1-16 hann vi diskutera under föreläsningen. Jag började undra, är de alla plågor del av Guds maktpolitik att försvaga Egypten så att den inte kan hota Kananlandet. Vad egentligen vill man berätta med Exodus-berättelsen? Kanske att Gud är högre än alla andra och sköter om sitt folk. Gud visar att Egyptens avgudar har inget makt och slutligen dödar egypternas gud, faraon. Från mannaepisoden kan man dra olika slutsats. Gud ger det som behövs. Vissa kanske kan se lite kommunism eller enviromentalism i den här. Också gudsvalda ledarna, teokratin, kommer fram i storyn.
3. Mos 25 handlar om sabatt, jubelåret och slaveri. PH tog fram att här ses den judisk idealen, som kanske har fungerad för en stund. Vissa också jämför den här till Luk 4:16-21 var talas om frälsningens jubelåret. Se och så, ifall denna idésamhället har fungerat, måste den ha fallit pga människornas egoism, liksom alla andra fina samhällsidéer. Detta Bibelställe betonar den judiska rasens ställning över de andra: judarna ska inte bli slavar. Men jag blev fast till versen 55, att judarna är Guds slavar. Så att Gud får göra till dom va Han vill? Egentligen fattar jag den här nog och kan vara att ordet slav har fått värre betoning under tidens lopp. Jag får genast bilden av svarta mannen som arbetar på bomullåker och väntar när någon kommer och slår...
Från 1:a Samuelboken kan man se grunden till kungamakten. Enligt 8:e kapitel israeliter säger att de vill ha kung, även om det betyder att folket ska betala skatt, göra militärtjänst, slaveri och alla andra skyldigheter. Folket själv ville underkasta sig. Det undrar jag, kan man se här också början av sekularismen? Tog folket avstånd från teokrati även om kungen fick sin makt från Gud?
Egentligen de här tre Bibelställen berättar utvecklingen av judisk samhälle från slaveri till teokrati och ändå till monarki, och vill påpeka att det fanns mening/orsak till allt dessa.
tisdag 21 september 2010
Början av någonting nytt
Den här bloggen ska handla om mina tankar som uppstår under Åbo Akademis kurs 'Politisk teologi'. Jag har aldrig bloggat tidigare och inte heller tänkt så mycket om ämnet politisk teologi, så få nu se hur det här kommer att sluta. Det tror jag inte att den här bloggen kommer att ändra/förbättra världen, men kanske får jag några fina tankar, kanske inte - jag väntar med intresse.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)